söndag 19 november 2017

Bokrecension: The hate u give



Titel: The hate u give
Originalets titel: The hate u give (2017)
Författare: Angie Thomas
Genre: Ungdom
Sidor: 446
Utgivningsår: 2017
Första meningen: Jag borde inte ha följt med på den här festen.

Handling: The hate u give handlar om sextonåriga Starr, som en kväll tvingas vittna när hennes barndomsvän blir skjuten till döds. Händelsen rör upp en massa känslor hos andra svarta, de vill få hämnd på polisen som kallblodigt tycks bestraffa oskyldiga människor bara för att de är mörkhyade. Starr ställs inför ett stort val när hon måste bestämma om hon ska tala ut om fallet, vem står på hennes sida och vems sida står hon på egentligen själv?

Tankar om boken: Det här är en bok jag tycker alla borde läsa, eftersom den så bra tar upp rasism och berättar om våld mot svarta från en ung flickas perspektiv. Starr är själv inte skyldig till något brott, men för att hon råkar leva i ett område med hög kriminalitet och dessutom är svart, utsätts hon för saker ingen borde behöva vara med om. Jag har själv inte ens insett att det faktiskt förekommer sådana orättvisor raser emellan, så THUG fick mig verkligen att haja till. Att Starr går i en privatskola för vita var en viktig detalj för det fick en att fatta hur nära oss själva sådana här saker sker medan vi går ovetande runt. Med sina verklighetstrogna karaktärsbeskrivningar lyckades Thomas också svepa med sig läsaren och det kändes som om man faktiskt lärde känna personerna. På slutet tyckte jag att allt blev bättre för fort, men i och för sig måste det väl ske om ingen uppföljare planeras. På det hela taget gillade jag ändå boken jätte mycket, jag tummar också upp för att det i den svenska översättningen fanns en hel del uttryck på engelska som inte fått samma styrka om de blivit översatta.

Betyg: 4/5

Utläst: 8.11-2017

tisdag 26 september 2017

Bokrecension: Kemisten

Titel: Kemisten     
Originalets titel: The Chemist, 2016
Författare: Stephenie Meyer
Genre: Spänning
Sidor: 567
Utgivningsår: 2017
Första meningen: "Dagens ärenden hade blivit rutin för kvinnan som just nu gick under namnet Chris Taylor."

Handling: En kvinnlig agent som är en bland de bästa inom sitt yrke har stämplats som hot och hon måste nu hela tiden vara på sin vakt och flytta runt för att inte bli hittad och dödad. Hon byter ofta identitet för att inte kunna bli spårad, men trots det får plötsligt en gammal kollega tag på henne och ber henne att utföra ett uppdrag. Om hon lyckas kan det betyda att hon inte längre skulle behöva fly, men det är något som inte riktigt stämmer med fallet hon får och hon blir tvungen att tänka och agera på ett åt henne helt ovant sätt.

Tankar om boken: Ännu en bok med en stark kvinnlig karaktär, tumme upp för det åtminstone! Grundidén för Kemisten är väldigt bra och jag var supertaggad på att läsa den, men tyvärr blev jag lite besviken. Jag vill och försöker verkligen älska den eftersom det fanns så många otroligt bra komponenter, bland annat är karaktärerna verkligen super och det märks att dom blivit ordentligt utarbetade. Vad jag också gillade var hur det berättades om allt som har med ett agentliv att göra, allt från vad som packas med på ett uppdrag till hur ett säkerhetssystem installeras. Det som däremot sänker vitsordet för den är upplägget och den förenklade kärleksstoryn och ploten. När jag började läsa så väntade jag mig att få läsa en spänningsroman för vuxna, men spänningen var utspädd med en maaassa kärlek som inte ens var sådär jätte bra, och den kändes bara som en bland många, inget som man direkt kommer ihåg.

Betyg: 3/5

Utläst: 24.9-2017

onsdag 16 augusti 2017

Läst under sommaren 2017

Hej på er! Det var länge sedan! Har inte riktigt haft inspiration till att alltid efter en läst bok sitta ner vid datorn och skriva, så det har varit ganska tyst här ett tag. Jag har dock inte slutat läsa! Idag tänkte jag göra en summering av den här sommarens läsning, eftersom sommaren tyvärr börjar vara slut snart. Det här är alltså det jag läst mellan typ 5 juni och 15 augusti.


Antal lästa böcker: 14
Antal lästa sidor: 5 243 sidor
Recenserade böcker: Inte en enda!
Den längsta boken: Cress, 552 sidor
Den kortaste boken: Stolthet och Fördom, 279 sidor
Påbörjade, men inte ännu utlästa böcker: L.A. Candy av Lauren Conrad, köpte hem hela serien med 3 böcker men kom inte längre än 100 sidor in i den första när jag redan satte undan den för den var sååå tråkig! En till bok jag påbörjat ett antal gånger - även i sommar - är Genom Dina Ögon av Stephenie Meyer, som säkert annars är riktigt bra, men grejen är att jag äger en finskspråkig upplaga av den och jag kan bara inte läsa på finska. KAN. INTE. Hur bra jag än talar finska, så får jag absolut ingenting ut av att läsa på finska! Måste väl köpa en på svenska också...
Min favorit: Har läst så många bra igen, hmmm kanske Konsten att höra hjärtslag av Jan-Philipp Sendker, ifall ni inte läst den än, så gör det! Otroligt bra bok!


Jag är själv mycket nöjd med min läsning, har ändå haft jobb som begränsat läsningen en hel del så 14 böcker känns riktigt bra!

Jag lovar ingenting för att inte senare behöva förklara mig, men jag ska FÖRSÖKA börja blogga lite oftare, jag vill ändå inte tvinga mig själv till det för då är det inte kul längre. Jag gjorde i maj ett bokkonto på instagram för att enkelt kunna dela med mig av min läsning, så om ni har lust kan ni ju gå in och följa @bokpratoannat , där jag är ganska aktiv. Ha de gott! -Matilda

lördag 21 januari 2017

Bokrecension: När Livet Börjar Om

Titel: När livet börjar om
Originalets titel: One small act of kindness, 2015
Författare: Lucy Dillon
Genre: Feelgood-roman
Sidor: 478
Utgivningsår: 2016
Första meningen: "Arthur tittade upp på Libby med blanka, svarta ögon som uttryckte vad hans ägare, ett äldre par, var för hövliga att säga: Ni har inte bokat in oss, eller hur?"

Handling: Libby och hennes man Jason har flyttat från hektiska London ut till landsbygden för att ta över Jasons föräldrars hotell, och göra om det till ett lyxhotell. Deras planer går ändå inte riktigt som de tänkt sig, och de får ta en ordentlig funderare för att få saker att fungera. En dag sker en olycka utanför hotellet, där en kvinna blir påkörd av en bil och tappar minnet. Hon kommer inte ihåg vem hon är och var hon bor, och när Libby erbjuder kvinnan att stanna på hotellet blir hon minst sagt lättad. Hon får emellanåt små glimtar av hennes tidigare liv, men hur ska hon kunna leva vidare som hon gjort när hon vet så lite?

Tankar om boken: Den här boken var lite som tvådelad, det berättades turvis om Libbys och Alices liv, och småningom började de vävas samman. Det var intressant att följa med hur livet måste börja byggas om igen, och hur obetydlig man skulle vara utan sina minnen. Annars blev jag inte särskilt imponerad av boken, den var mysig och så men inget jag direkt fastnade för, och så fanns det ju en hel del grejer som fick mig att bli så himla frustrerad, exempelvis Margaret! Alltså ja, jag vet att hon är gammal och man borde ta hänsyn till henne, men hon är ju så irriterande! Jag skulle inte ha kunnat hålla mig ifrån att sparka ut henne om jag skulle varit Libby, haha. Hon blandar sig i allt och går allmänt på nerverna, och hennes son Jason är inte mycket bättre. En bra story var det ändå, men det hände bara lite för lite enligt mig.

Betyg: 3/5

Utläst: 16.1-2017

fredag 6 januari 2017

Bokrecension: Syskonkärlek

Titel: Syskonkärlek
Originalets titel: -
Författare: Katarina von Bredow
Genre: Kärlek
Sidor: 297
Utgivningsår: 1991
Första meningen: "Hjärnan är allt en bra konstig och opålitlig klump!"

Handling: Amanda och Ludvig är syskon. Och de är kära i varandra. Sådär hjälplöst kära att de inte kan hålla sig ifrån varandra fastän de är fullt medvetna om att det är fel och att de tar en stor risk genom att ha ett sådant kärleksförhållande när ridån går ner.

Tankar om boken: Det här är en bok som jag läst om några gånger och varje gång berör den mig lika mycket. Syskonkärlek får en att riktigt tänka om, när man börjar läsa tror man att man är klok och förnuftig, men när man kommit en bit i boken inser man att man bara skulle vilja skicka alla till Afrika som har något emot ett förhållande mellan två syskon. Trots att man förstår allvaret i den och hur sjukt det egentligen är att ha ett sådant förhållande, kan man ändå sympatisera så mycket med Amanda. Allt i deras liv är liksom så vanligt att man kan känna igen sig, men ändå så ovanligt att man blir fascinerad, och det går bara inte att sluta läsa när man väl börjat.

En sak jag funderat på sedan första gången jag läste den, är att är det ändå sååå allvarlig incest? Det sades ju i början att man inte visste vem Amandas pappa var, så de kanske inte har samma pappa och då är de ju "bara" halvsyskon... Menmen, jag tror det är just det som Bredow tänkt när hon skrivit det, eftersom den lilla osäkerheten kan få läsaren att ha mer förståelse.

Rekommenderar verkligen denna! Den sista tredjedelen i boken ska ni ta och läsa i lugn och ro för att få ge utlopp för känslorna, för jag lovar er, man kommer gråta. Under de 70 sista sidorna grät jag inte bara en skvätt, utan floder! Hur bra bok som helst, fastän det är en ungdomsbok och språket därmed ganska enkelt, tycker jag att även vana läsare gott kan ta sig tid att under ett par kvällar läsa denna, jag är ganska säker på att Syskonkärlek kommer överraska er positivt.

Betyg: 5/5

Utläst: 31.12-2016

måndag 2 januari 2017

Översikt av mitt bokår 2016

Hejsan på er och gott nytt år! Nu är vi redan ett par dagar in i 2017, så jag tänkte det skulle passa sig att ta en tillbakablick på det gångna året. Mitt år 2016 i böcker, som Goodreads det säger, har varit mitt första år som jag verkligen skrivit ner när och vad jag läst och vad jag tyckt om det jag läst, tidigare har jag bara läst och så har det varit bra med det. Om jag inte kommer helt fel ihåg, så skapade jag mitt goodreads konto i juni, och satte som mål då att läsa 50 böcker i år. Jag hann inte med alla 50, men jag läste en hel del väldigt långa böcker som tog tid, så jag är nog nöjd i alla fall. Här är ett litet sammandrag av min läsning.

1. Antal lästa böcker:
38 st.

2. Antal lästa sidor:
15 613 sidor + några omläsningar som goodreads inte räknar med.

3. Recenserade böcker:
20 st, bara typ hälften av de lästa men det beror på att jag inte recenserat de böcker jag läste före jag startade bloggen.

4. Den längsta boken:
Nyckeln av Mats Strandberg, 813 sidor

5. Den kortaste boken:
Fjärilarnas stad av Ingrid Remvall, 234 sidor

6. Den sämsta boken:
Bortom världen utanför av Hedvig Andersson, jag gjorde inte ens en recension på den eftersom det bara skulle ha blivit gnäll, den var jätte dålig enligt mig.

7. Den bästa boken:
Aj då, jag läste så många bra! Kanske jag ändå svarar Boktjuven av Markus Zusak.

8. Den bästa serien:
The mortal instruments av Cassandra Clare var hur bra som helst!

9. Den mest hypade boken:
Me before you av Jojo Moyes måste det ju vara.

10. Omläsning av en bra bok:
Syskonkärlek av Katarina von Bredow, har läst den ett antal gånger redan men jag bara älskar den sååå mycket! En recension på den kommer upp här under de närmaste dagarna.

    Även i år utmanar jag mig själv till att läsa 50 böcker, vilket jag kanske lyckas bättre med nu när jag börjar direkt i Januari. Förutom det kommer jag också att ta mig an en läsutmaning där man ska läsa böcker under en viss kategori, men jag har ännu inte bestämt mig för vilken så om ni har några bra tips tar jag gärna emot dem!

Ha det bra! -Matilda

lördag 17 december 2016

Bokrecension: Let It Snow

Titel: Let it snow
Originalets titel: Let it snow, 2008
Författare: John Green, Maureen Johnson, Lauren Myracle
Genre: Ungdom, kärlek
Sidor: 333
Utgivningsår: 2016
Första meningen: "Det var julafton."

Handling: Det är Jubilee vars tåg kör fast i snöstormen, det är Stuart med sin stora hjärtesorg och det är en massa andra ungdomar vars jul får en oväntad vändning på grund av - eller tack vare? - snöstormen som Gracetown drabbats av.

Tankar om boken: Mys-läsning i högsta grad! I boken skildras tre julberättelser som på slutet vävs ihop på ett gulligt sätt. Berättelserna är ganska olika varandra, men det gemensamma med alla är att de handlar om julkärlek. Emellan varven blev det lite väl klyschigt och kärleken gick ganska fort fram, men eftersom berättelserna är ganska korta så förstår jag det. De tre berättelserna är alla skrivna av olika författare, men jag kan inte säga att jag skulle ha någon särskild favorit, det jag gillade mest var antagligen slutet där allt vävdes samman. Däremot har jag en favoritkaraktär, nämligen Stuart, skulle jätte gärna läsa mer om honom!

En mysig julbok för ungdomar, passar perfekt som sträckläsningsbok en decemberkväll eftersom innehållet är vardagligt och texten lättläst. Rekommenderas!

Betyg: 4/5

Utläst: 6.12-2016